Customize Consent Preferences

We use cookies to help you navigate efficiently and perform certain functions. You will find detailed information about all cookies under each consent category below.

The cookies that are categorized as "Necessary" are stored on your browser as they are essential for enabling the basic functionalities of the site. ... 

Always Active

Necessary cookies are required to enable the basic features of this site, such as providing secure log-in or adjusting your consent preferences. These cookies do not store any personally identifiable data.

No cookies to display.

Functional cookies help perform certain functionalities like sharing the content of the website on social media platforms, collecting feedback, and other third-party features.

No cookies to display.

Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics such as the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc.

No cookies to display.

Performance cookies are used to understand and analyze the key performance indexes of the website which helps in delivering a better user experience for the visitors.

No cookies to display.

Advertisement cookies are used to provide visitors with customized advertisements based on the pages you visited previously and to analyze the effectiveness of the ad campaigns.

No cookies to display.

Anders Nilsson är advokat och konkursförvaltare. Han arbetar sedan 2000 på Wistrand Advokatbyrå i Stockholm där han även är partner. Han har alltid varit intresserad av så kallade obeståndsfrågor och enligt honom innebär inte alltid en konkurs katastrof som många tror.

  • Många småföretagare som vi får kontakt med i samband med obestånd har kämpat väldigt länge och mått dåligt. Ofta mår de bättre efter konkursutbrottet än innan. För många känns det helt enkelt lättare när de lämnat över till någon som ska ta hand om och hantera situationen.

Konkursförvaltarens huvuduppdrag är att realisera konkursgäldenärens tillgång till pengar och fördela ut till borgenärerna enligt förmånsrättslagen. Det betyder att de ska undersöka vilka tillgångar som finns i bolaget, vilka parter bolaget är skyldigt pengar och hur de ska prioriteras. Det vanligaste är att ett bolag begär sig själva i konkurs. Det beror ofta på att man helt enkelt inte kan betala sina räkningar – ofta en skatt som förfaller. Andra alternativ är att någon av borgenärerna ansöker om att ett bolag ska sättas i konkurs, men det är mer ovanligt. 

  • Det första vi gör är att skapa oss en bild av bolaget och se vilka tillgångar och skulder som finns. Om det finns en verksamhet som går att hålla igång är ett av de första besluten om det ska avvecklas eller ej. Ofta drivs verksamheten vidare en tid för att se om någon kan ta över. Om det finns anställda i bolaget måste de varslas om uppsägning för att sedan få lön enligt den statliga lönegarantin om det inte finns medel i bolaget.

I en så kallad konkursbouppteckning tar konkursförvaltaren upp all information om tillgångar, skulder och räkenskapsmaterial som intygas av bolagets företrädare. Därefter skriver konkursförvaltaren en förvaltarberättelse som bland annat innehåller information om när man kom på obestånd, när man borde upprättat kontrollbalansräkning och bokföringens skick.

Många konkurser är innehållslösa, det vill säga utan tillgångar. Då blir det avskrivning av konkursen. Men i de fall det finns tillgångar prioriteras dessa enligt lagstiftningen och delas ut efter domstolsbeslut.

.