Aktuellt

Har du koll på friskvårdsbidraget?

Vad gäller för friskvårdsbidrag? Nu har Skatteverket publicerat ett förtydligande. Där framgår bland annat att körsång, fiske och agility är aktiviteter där det inte är okej att använda friskvårdsbidraget.

Att ha en nöjd och glad personal är viktigt för de allra flesta arbetsgivare. Utöver lön och pensionsavsättningar är möjligheterna till friskvård, motionsaktiviteter, eller gratis kaffe på arbetsplatsen sådant som brukar skapa trivsel på en arbetsplats. Samtidigt väcker reglerna kring personalvårdsförmåner, motion och friskvårdsbidrag ofta frågor.

Skatteverket har på sin webb publicerat ett förtydligande kring friskvårdsbidraget, och där kommenterar myndighetens rättsliga expert Pia Blank Thörnroos så här:
– Avsikten med friskvårdsbidraget har aldrig varit att arbetsgivaren skattefritt ska kunna betala olika fritidsintressen och naturupplevelser eller träning av ett husdjur, även om aktiviteten leder till ett ökat välbefinnande eller att det innebär motion.

Det hon syftar på är att aktiviteter som körsång utanför arbetsplatsen, fiske och agility inte är aktiviteter där friskvårdsbidraget kan användas. Det finns dock en hel del andra friskvårdsaktiviteter och träningsformer som arbetsgivaren kan erbjuda sina anställda skattefritt – så länge aktiviteterna är av mindre värde. En lista med exempel på vanliga aktiviteter finns på Skatteverkets webb, och i den listan nämns bland annat aerobics, amerikansk fotboll, bergsklättring, fotboll, golf och motionsrådgivning. Det är dock viktigt att komma ihåg att det bara är kostnaden för själva aktiviteten som är skattefri. Till exempel är inträdesavgiften till en godkänd aktivitet, och kostanden för godkända behandlingar, något som kan vara skattefritt. Hyra eller inköp av utrusning och redskap är inte en skattefri förmån.

Som arbetsgivare är det också bra att känna till att arbetsgivaren har rätt att proportionera friskvårdsbidraget utifrån de anställdas arbetstid. Det konstaterade Skatteverket i ett ställningstagande som kom våren 2017.

Det betyder att en arbetsgivare som har anställda som jobbar deltid till 50 procent har rätt att erbjuda dessa 50 procent av friskvårdsbidraget. Skatteverket konstaterar dock att proportioneringen inte får styras av kriterier som lönenivå, tjänsteställning eller arbetsort. Inte heller bör minskad arbetstid eller ledighet på grund av sjukskrivning eller föräldraledighet påverka att friskvårdsbidraget reduceras.

Charlotta Marténg

Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat
Läs mer: Deltid ger halvt friskvårdsbidrag
Läs mer: Friskvårdsbidrag kan inte användas som delbetalning för exklusivt gym
Läs mer: Friskvårdsbidrag nu även för dyrare sporter
Läs mer: Skatteverket om personalvårdsförmån, motion och friskvård

Lantbruk – så hanteras momsen

Att bara ha en lantbruksfastighet är inte tillräckligt för att den ur ett momsperspektiv ska klassas som näringsverksamhet. Det krävs att fastigheten faktiskt nyttjas med syfte att löpande vinna intäkter.

Momsfrågor i lantbrukssektorn är inte alltid helt enkla. Många gånger finns ett stort behov av rådgivning för att det ska bli rätt. Resultat har vänt sig till skattejuristen Fredrik Rosén för att få svar på några av de vanligaste frågorna. Tillsammans med Pär Börnfors och Jan Kleerup har han skrivit boken Lantbruket och momsen, som du som Resultat-läsare kan köpa till specialpris. (Du hittar rabattkoden i Resultat nr 4). 

Vad är så speciellt med moms i lantbruksverksamheter?
– De momsfrågor som uppkommer spänner över nästan alla regler i momslagen. Lantbruk bedrivs med utgångspunkt från en fastighet, varför frågor som är just fastighetsrelaterade är vanliga. 
Den verksamhet som bedrivs på fastigheten är i sig normalt en momspliktig verksamhet med frågor om löpande momshantering och avdragsrätt som finns i alla verksamheter. Det finns även möjlighet att erhålla olika former av EU-stöd i lantbruk, så det är inte ovanligt att frågor kopplade till momshanteringen av detta kommer upp. Lantbruket finns på en internationell marknad så frågor som berör moms i internationella transaktioner av varor och tjänster blir allt vanligare.

Vad är viktigt att tänka på när det gäller fastighetsrelaterade frågor?
– Utgångspunkten när det gäller fastigheter är att överlåtelser och upplåtelser av dessa är momsfria. Men det finns flera situationer som är särskilt förekommande i lantbruksverksamheter där upplåtelse av fastighet är just skattepliktiga.

Räcker det att inneha en lantbruksfastighet för att den ska klassas som näringsverksamhet ur ett momsperspektiv?
– Inkomstskatterättsligt är innehav av en lantbruksfastighet näringsverksamhet genom själva innehavet. Men detta gäller inte för momsen. Det är inte tillräckligt att inneha en fastighet för att så kallad ekonomisk verksamhet i momslagens mening ska bedrivas utan det krävs att fastigheten faktiskt nyttjas med syftet att företa transaktioner och löpande vinna intäkter. 

Vilka kostnader är avdragsgilla för ekonomibyggnader?
– Ekonomibyggnader på lantbruksfastighet hör till näringsfastigheten och alla kostnader för ny-, till- och ombyggnad samt reparationer på denna är avdragsgilla inkomstskatterättsligt. Men detta gäller inte automatiskt när avdragsrätten för moms ska bedömas. Används en ekonomibyggnad för privat bruk, till exempel för att ha en privat häst i, har man inte rätt till momsavdrag för den del av byggnaden som används privat. Hur stor avdragsrätt som finns i sådana fall kan vara en svår bedömning men frågan är alltid aktuell vid uppförande av stall och ridhus som privata hästar ska nyttja eller vid byggnation av maskinhall som även ska användas som garage för den privata bilen.

Bed & Breakfast-verksamhet är populärt. Vad gäller angående momsen?
– Vid Bed & Breakfast-verksamhet uppkommer frågor om uthyrningen är momspliktig samt om det finns rätt till momsavdrag för momsen på kostnader för till exempel renovering av det rum eller hus som ska hyras ut. Eftersom en bostad är inblandad, och det alltid är avdragsförbud för inköp till en stadigvarande bostad, kan det i många fall vara så att själva uthyrningen är momspliktig utan att det finns avdragsrätt för momsen.

Vad gäller vid tjänster som klassas som byggtjänster?
– Många lantbrukare utför tjänster som är klassificerade som så kallade byggtjänster. Ett exempel är när lantbrukaren säljer olika former av mark- och grundarbeten. Då ska den som säljer en byggtjänst till lantbrukaren, till exempel snickeriarbeten på lantbrukarens ekonomibyggnad, tillämpa så kallad omvänd byggmoms när lantbrukaren faktureras.

Hur ska momsen hanteras vid köp av inventarier, till exempel en snöskoter?
– Jag får ofta frågor om hur momsen vid inköp av inventarier ska hanteras, exempelvis en snöskoter eller en fyrhjuling. I dessa fall finns möjlighet att antingen göra avdrag för all moms med uttagsbeskattning för eventuellt privat nyttjande eller att endast göra avdrag med så stor del av momsen som bedöms motsvara användningen i den momspliktiga verksamheten.

Vad gäller för moms vid överlåtelse av lansbruksverksamhet?
– I samband med att lantbruksverksamhet överlåts uppkommer nästan alltid frågan om överlåtelsen är en momsfri verksamhetsöverlåtelse eller en momspliktig inventarieförsäljning. Gör man fel kan det bli mycket kostsamt, eftersom en utebliven betalning av utgående moms eller ett felaktigt avdrag för ingående moms leder till att momsen måste justeras samt att skattetillägg tas ut. I sådana fall gäller det alltså att verkligen förvissa sig om att den bedömning man gjort är korrekt.

Intresset för solcellsanläggningar ökar. Men hur hanteras de skatterättsligt?
– Här måste man se upp. Det gäller att ha klart för sig att avdragsrätten för momsen på den inköpta anläggningen påverkas av var på fastigheten anläggningen placeras och hur den sedan nyttjas.

Pernilla Halling

FAKTA:
Fredrik Rosén är skattejurist på LRF Konsults skattebyrå och har tillsammans med sin kollega Pär Börnfors samt Jan Kleerup, Svalner Skatt& Transaktion, skrivit boken Lantbruket och momsen.  Fredrik och Jan Kleerup har tidigare samarbetat när de uppdatera den senaste upplagan av boken Hästen och skatten.

Texten publiceras i samarbete med tidningen Resultat

Fler omfattas av krav på personalliggare

Om mindre än en månad utökas kravet på personalliggare i flera branscher.

Personalliggare har funnits inom restaurang- och frisörbranscherna i drygt tio år. I januari 2016 kom även byggbranschen att omfattas av systemet och nu utökas kravet på personalliggare till fler branscher.

Från och med 1 juli i år omfattas även fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet samt kropps- och skönhetsvård av kravet på personalliggare. Att det blir just dessa branscher beror på att Skatteverket gjort bedömningen att det är där man har störst möjligheter att motverka svartarbete.

I personalliggaren ska varje dag antecknas vilka som är verksamma i lokalen, eller på byggarbetsplatsen, och när. För- och efternamn, samt personnummer och vilka tider personens arbetspass börjar och slutar ska finnas med. Dessutom ska företagets namn och organisationsnummer alternativt personnummer, finnas i personalliggaren.

Från och med halvårsskiftet gäller också ett par nya regler för personalliggare. Den som är skyldig att föra personalliggare ska inte bara anteckna uppgifter för sig själv och övriga verksamma, utan även för make, maka, sambo och barn under 16 år om de är verksamma i företaget.

Den som bedriver blandad verksamhet, det vill säga både verksamhet som omfattas av krav på personalliggare och verksamhet som inte gör det, i samma lokal måste anteckna alla verksamma i personalliggaren. Även dem som arbetar med verksamheten som normalt inte omfattas av krav på personalliggare.

Charlotta Marténg

Läs mer om personalliggare på Skatteverkets webb
Denna text publiceras i samarbete med tidningen Resultat

Arbetsgivardeklaration på individnivå – så påverkas ditt företag

Berörs ditt företag av de nya reglerna för arbetsgivardeklaration på individnivå? För de allra flesta börjar reglerna inte gälla förrän 1 januari 2019, men vissa påverkas redan från 1 juli i år.

Driver du företag inom restaurang-, tvätteri- eller frisörbranschen? Eller har du ett byggföretag med SNI-kod 41? I så fall ska du vara uppmärksam. Beroende på hur många anställda du har kan du redan från 1 juli i år komma att omfattas av de nya reglerna om arbetsgivardeklaration på individnivå.

Bakgrunden är att ett nytt sätt att redovisa arbetsgivardeklaration införs i Sverige. Förändringen sker i två steg, och i första steget omfattas ovan nämnda verksamheter, förutsatt att de har personalliggare och 16 anställda eller fler. Från och med 1 januari 2019 omfattas alla arbetsgivare i Sverige.

Resultat har tidigare berättat om förändringarna och Skatteverket har nu lagt ut en demo på sin webb där företagare kan testa att använda tjänsten. Tjänsten öppnar på riktigt 1 juli 2018 och det krävs e-legitimation för att kunna använda den.

Läs mer: Månadsredovisning går som tåget

De nya reglerna innebär att du som arbetsgivare ska redovisa utbetalningar och skatteavdrag på individnivå varje månad. Arbetsgivardeklarationen består av två delar, en där du redovisar uppgifter som berör dig som arbetsgivare och en del där du redovisar uppgifter för respektive betalningsmottagare. Redovisningsperioder och deklarationsdatum kommer fortsätta att vara samma som tidigare.

Läs mer: Skatteverkets demo

Charlotta Marténg

Denna text publiceras i samarbete med tidningen Resultat

Nu sänks bolagsskatten

Bolagsskatten sänks och ränteavdragen begränsat. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

På torsdagen fattade riksdagen beslut om regeringens förslag om nya skatteregler för företagssektorn. Skattereglerna har setts över för att regeringen vill motverka företagens möjligheter att använda så kallade räntesnurror, eller så kallad aggressiv skatteplanering. Vinster ska inte kunna föras ut obeskattade från Sverige genom ränteavdrag.

Beslutet innebär att ränteavdragen i bolagssektorn begränsas. Begränsningen sker enligt EBITDA-regeln som innebär att avdragen baseras på ett företags rörelseresultat före räntor, skatter, nedskrivningar och amorteringar. Utrymmet för att göra avdrag uppgår till 30 procent, och företag får dra av negativa räntenetton på upp till fem miljoner kronor. Förslaget berör i första hand större företag.

I och med de nya reglerna införs också avdragsförbud för ränteutgifter i vissa situationer. Det gäller till exempel när företagen utnyttjar olikheter i andra länders skatteregler på ett sätt som lagstiftaren inte förutsett. Förändringen bygger på tvingande EU-regler och syftar till att minska skatteflykten skriver riksdagen på sin webbsida.

Som Resultat har berättat tidigare ska ändringar i avdragsrätten finansiera att bolagsskatten och expansionsfondsskatten sänks från 22 procent till 20,6 procent. Sänkningen sker i två steg. För beskattningsår som börjar efter 31 december 2018 men före 1 januari 2021 ska bolagsskatten vara 21,4 procent. Därefter sänks den till 20,6 procent.

Riksdagen har också fattat beslut om att ändra reglerna som rör värdeminskningsavdrag för hyreshus. Utöver ordinarie avdrag för värdeminskning får tolv procent av byggnadens anskaffningsvärde dras av. Detta inom en sexårsperiod från att hyreshuset byggts klart. Förhoppningen är att det ska stimulera byggandet av hyreshus.

Charlotta Marténg

Denna text publiceras i samarbete med tidningen Resultat

Här hittar du dokument och information som kan vara användbara och göra det enklare för din verksamhet.